UNDERSÅKER
med ÅRE, KALL och MÖRSIL.
Från Undersåker, med annex, utgick 2 öre årligen till den s.k. sexårsgärden
af år 1314 och samma avgift äfven från Åre med annex, som då bildade ett
särskildt gäll (DS 3, n. 1946). Av topografiska skäl torde Mörsil varit
Undersåkers annex och Kall annex till Åre. I 1316 års taxeringslängd för
lösen av ärkebiskop Olof Björnssons pallium upptas icke Undersåker men
väl Kall och Åre som pastorat, hvilkas kyrkoherdar utgåfvo resp. 6 öre
och 1 mark, kyrkorna halva dessa belopp. Tidpunkten för sammanslagningen
av de fyra socknarna till ett gäll med Undersåker som huvudkyrka är ej
närmare känd; antagligen har det skett redan vid mitten av 1300-talet, i
varje fall synes pastor i Undersåker på 1420-talet även haft att styra
och ställa i de tre öriga församlingarna. Annexprästborden brukades av
honom länge som stomhemman, till dess de i senare tid uppläts till
boställen åt där anställda komministrar.
Ända till år 1881 synes det vidsträckta pastoratet i regel
fått nöja sig med en komminister, och den Trondhjemska reformsatsen av
år 1589 föreskrev på vad sätt kyrkoherden och hans kapellan skulle
betjäna de fyra kyrkorna,
nämligen så att Undersåker och Kall fick gudstjänst varannan helgdag,
Åre två helgdagar i rad och Mörsil den därpå följande ävensom tredje
dagen efter de stora festerna. I Undersåker fanns vid samma tid 24
bönder, i Åre 43, i Kall 26 och i Mörsil 15.
Vid löneregleringen 20 jan. 1871 förordnades, att efter
dåvarande komministerns avgång två komministrar skulle anställas, den
ene bosatt i Åre, den andre i Kalls socken. Det gamla kapellansbostället
i Nyland i Undersåker skulle utarrenderas och inkomsten tillfalla
pastoratets kyrkoherde. De nya komministertjänsterna tillträddes 1 maj
1881. I enlighet med kgl. bref 19 maj 1899 har fr. o. m. 1904 en
komministratur inrättats i Mörsil, som efter utbrytningen av Åre 1925
och Kall 1928 till självständiga pastorat nu kvarstår som Undersåkers
enda annex.